Fotomaraton 2015, del 2 3


Station 2

När vi kom till Scandinavian Photos butik på Sveavägen så var det givetvis redan fullt av liv och rörelse – och ganska trångt längst in vid den sociala ytan där det bjussades på kaffe, saft och någon liten kaka. Vi plockade ut nästa temakort, fick våra deltagarkort stämplade och fyllde på med vätska.

På väg ut kom vi att prata med en av tjejerna som skötte videodokumentationen. Det slutade med att vi blev intervjuade. Det var lite stök med butiksbelysningen innan en reflexskärm kom till undsättning. Resultatet? Bortsett från en trevlig intervjustund så gick vi därifrån med nyinköpta reflexskärmar. Jag nöjde mig med en liten 50 cm Lastolite just för att enkelt kunna ta med mig, medan Mathias även köpte en större reflexskärm för studioliknande situationer. Ingen av dem kom till användning under dygnet.

Efter detta åkte vi förbi jobbet för att slänga av lite prylar (bland annat den stora reflexskärmen) och ladda ur bilder ur kamerorna. Funkade klockrent för mig, men strulade av någon okänd orsak för Mathias.

Det blev i alla fall en första, preliminär rensning. Jag tror att det är en bra idé att inte vänta för länge med det då det lätt kan bli överväldigande att sitta och sortera igenom hela bildmaterialet när man knappt har sovit på ett drygt dygn.

På det hela taget slutade det i alla fall med att vi återupptog fotograferandet ganska sent.

Tema 5: Selfie

Redan på kontoret började vi klura på de nya teman som skulle plåtas. Personligen är jag inte typen som tar mycket selfies. Men med en fisheye skulle man nog kunna göra något kuligt. Så – jag började labba med det. Det blev en del sjuka bilder, och jag fortsatte givetvis plåta efter att vi lämnat kontoret och var på väg ut för att hitta nästa tema.

Selfie, alternativbild Selfie, alternativbild

Observera att på den andra bilden går Mathias bredvid mig – inte bakom. Objektivet ÄR verkligen vidvinkligt.

Tema 6: Hundperspektiv

Dags att börja sniffa på marken. Hundperspektiv kan ju vara nästan vad som helst – bara det är jordnära. Fast lite extra kul vore det ju om man fick med någon slags hundlik aktivitet. Att pinka?

På många sätt kändes det här som en mellanbild för mig. Någon slags kreativ stiltje förelåg så lite landade det i att leka Följa John. Det blev ett par bilder – inget alltför spännande – men bilden blev i alla fall tagen.

Hundperspektiv, tävlingsbidrag Hundperspektiv, alternativbild

Efter denna kraftansträngning – och eftersom vi var i närheten – så kändes det som läge för en liten glasspaus på StikkiNikki Drottninggatan. Man måste ta hand om själen också.

Tema 7: Fastnat

Vad kan fastna – och hur? Jag hade precis tagit ett par servetter på ovan nämnda etablissemang – och sådana (och toapapper) har ju en tendens att fastna under folks skor.

Fastnat, alternativbild Fastnat, alternativbild

Inga konstigheter egentligen. En servett, lite vatten och en förstående medtävlande är allt som krävs. Och lite envishet.

Note to self: det är inte lätt att få saker att fastna när man vill – de fastnar bara när man inte vill…

Tema 8: Diva

Drottninggatan ner – spanande efter en Diva – inser vi att vi i Sverige är väldigt modesta. Det finns inte många divor här. Eller så gömmer de sig bara väldigt bra inuti tämligen nedtonade men dyra märkekläder?

Så – var kan man hitta divor i Stockholm? Efter ett kort besök på Kulturfestivalens område vid Sergels torg inser vi att det inte räcker med vanliga vardagsdivor – det måste till kraftigare doningar.  Operan? Vi smyger runt utanför Operan ett tag, testar lite olika idéer. Fasaddetaljer? Sceningången? En sak är i alla fall säker: Cafét har inte öppnat än. Och inga divabilar i närheten så långt ögat kan se.

Diva, alternativbild Diva, alternativbild

Vi står och trycker vid entrén till Operakällaren och testar bildidéer när Jana kliver in som ett yrväder. Nej, ingen diva – en medtävlande som tänkt i samma banor. Operan = divor.

Tillsammans tar vi ytterligare ett varv runt Operahuset. Jana är betydligt mer framåt än någon av oss två – pratar med folk, frågar om de ställer upp på bild. Kollar runt. Hon springer runt med en liten kamera, inte den stora, tunga utrustning som såväl jag som Mathias släpar runt med på våra ryggar. Hon har nummerlappen på magen istället för bak på ryggsäcken. Troligtvis ett bättre sätt att få kontakt. Hon frågar oss om vi har valt någon bildstil att följa, ett visuellt tema. Tre lärdomar till nästa år på bara ett par minuter: ingen systemkamera, nummerlappen på magen, ett genomtänkt och planerat bildspråk. Check!

Likväl måste ju divabilden tas. Gärna nu – omedelbart. Klockan är halv åtta och nästa kontroll har varit öppen i en halvtimme. Istället för att gå all in så väljer jag “The Viking Line Style”. Skär bort det mesta. Utnyttjar det negativa rummet.

Diva, tävlingsbild

Först så här i efterhand inser jag att Mathias och Jana syns i spegelbilden där de står och jämför bilder med varandra. Well, well…

Dags att ta sig ut till Beckholmen. Apostlahästarna till Nybroplan och spårvagn till Skansen. Åtta teman avklarade – sexton kvar.